SmartBees

Sustainable Management of Resilient Bee Populations

Navigation

FAQs - Frequently Asked Questions

This sections provides some answers to questions we receive frequently.
Please choose your language.

  • English
  • German
  • French
  • Spanish
  • Italian
  • Greek
  • Swedish
  • Romanian
  • Norwegian
  • Polish
Tab 1
The project’s duration will be four years, and it is unlikely that at the end of this period overwintering losses will suddenly be reduced by half. Instead, the project aims to create sustainable solutions. By this, we mean solutions that do not only address our current principal problem, Varroa, but also coming crises, the nature of which we cannot yet predict. In order to respond to the diversity of the possible scenarios, we plan to conserve the diversity of adaptations of European bees. Moreover we plan to characterize this diversity, and make it accessible to breeders. Regarding Varroa, our use of bee diversity will start immediately, because we will cooperate with beekeepers everywhere in Europe to measure the resistance/tolerance of their bees to the mite, and show them how it can valorized through breeding. Moreover, we will look for as yet unknown mechanisms of resistance in the less well-studied subspecies. Finally, several research teams will address the important question of why our bees in their majority are so vulnerable to Varroa and its viral companions.
The first reason is that this was not part of the call by the European Union. EU-money for research is almost exclusively granted to projects responding to specific calls issued by the EU itself. A second reason is that Varroa, in combination with viruses, has been identified as an eminent factor in almost all cases of heightened colony losses investigated to date.
In Germany we are faced with the special situation that breeding work is already well organized, and significant progress has already been achieved regarding the “classical” breeding goals (www.beebreed.eu). By contrast, we still have a long way to go regarding disease resistance, in particular towards Varroa mites. Resistance breeding is another very important aim of SMARTBEES. To participate in this effort with your own colonies, please contact AG Toleranzzucht (working group for the breeding of tolerant bees; www.toleranzzucht.de). The Kirchhain bee institute, member of the SMARTBEES-consortium, is closely collaborating with this organization and will offer you support. Moreover, we are looking forward to a lively participation in the development of training material for beekeepers via the completion of the SMARTBEES-questionnaire that will be distributed by beekeeping organisations.

No. The endangered subspecies should be conserved in their native habitat, where they have developed and to which they are adapted with regard to climate, foraging conditions and pathogen pressure.
No, because the types of A.m. mellifera that were endemic to Germany have irrevocably been lost. This situation is different from that in regions where remnants of the original bee population are still present and can be built upon for conservational purposes. While there may be other reasons to keep “dark” bees in Germany, the contribution of this practice to biodiversity is rather small.

One of the principal goals of SMARTBEES project is to clarify the presence of local subspecies in our country and the whole Europe. As our Laboratory is engaged to search on that matter in Greece and S.E. Europe please contact Prof. N. Emmanouil (e-mail) or Dr M. Bouga (e-mail)
As a rule you don't have to unquestionably accept those claims. In most cases the local races are more suitable. SMARTBEES project will elucidate this aspect, as far as the resistance to Varroa mite is concerned.
Certainly it is. There is a possibility, however, this colony to be a new swarm from a neighboring not resistant to Varroa colony. To find resistant to Varroa colonies is one of the main goal of SMARTBEES project. Please contact Prof. N. Emmanouil (e-mail) or Dr M. Bouga (e-mail).
We are looking to a lively participation in the development of training material for beekeepers via the completion of the SMARTBEES questionnaire that will be distributed by beekeeping organizations.
Tab 2
Nein. Die gefährdeten Rassen sollten dort erhalten werden, wo sie sich entwickelt haben, und wo sie an Klima, Trachtverlauf und Krankheitsdruck angepasst sind.

Nein, denn die ursprünglich in Deutschland verbreiteten Formen von A. mellifera sind und bleiben verloren. Diese Situation ist anders als in Gegenden, in denen Reste der heimischen Bienenpopulation noch zu finden sind und bewahrt werden können. Es mag andere Gründe geben, in Deutschland dunkle Bienen zu halten: Ihr Beitrag zum Erhalt der Biodiversität ist aber eher klein.

In Deutschland haben wir die besondere Situation, dass die Bienenzucht bereits sehr gut organisiert ist, und deutliche Selektionserfolge bei den klassischen Selektionsmerkmalen erzielt wurden (www.beebreed.eu). Bezüglich der Krankheitsresistenz, speziell gegenüber der Varroamilbe, haben wir aber noch einen aufwendigen Weg zu gehen. Die Resistenzzüchtung ist ein weiteres, wichtiges Ziel von Smartbees. Um daran mit eigenen Völkern teilzunehmen, wenden Sie sich bitte an die AG Toleranzzucht (www.toleranzzucht.de). Das Smartbees Partnerinstitut in Kirchhain arbeitet sehr eng mit der AG Toleranzzucht zusammen und wird Sie entsprechend unterstützen. Außerdem freuen wir uns auf eine rege Teilnahme an der geplanten Entwicklung von Imkerei-Schulungs-Tools über die hierzu über die Imkerverbände versandten Fragebögen.

Der erste Grund hierfür ist, dass das nicht Gegenstand der Ausschreibung durch die EU war, und Forschungsgelder der EU fast ausschließlich aufgrund von Ausschreibungen verteilt werden. Ein zweiter Grund ist, dass die Varroa-Milbe bzw. ihr Zusammenspiel mit Virosen in fast allen bisher untersuchten Fällen herausragende Bedeutung für erhöhte Völkerverluste zeigte.

Das Projekt ist auf vier Jahre angelegt, und es ist nicht zu erwarten, dass sich danach die Winterverluste an Bienenvölkern schlagartig halbieren werden. Dafür will das Projekt nachhaltige, also langfristig tragende Lösungen schaffen, nicht nur gegen unser gegenwärtiges Hauptproblem Varroa, sondern auch gegen zukünftige Krisen, die vielleicht mit dem Klima, vielleicht mit neuen Bienenschädlingen zu tun haben werden. Um der Vielfalt der möglichen Szenarien zu begegnen, wollen wir die vielfältigen Anpassungen der Europäischen Bienenrassen bewahren. Außerdem wollen wir sie charakterisieren und züchterisch erschließen. In Bezug auf Varroa werden wir sofort mit der Nutzung der Vielfalt beginnen, denn wir werden bei Imkern überall in er Europäischen Union die Resistenz/Toleranz ihrer Bienen gegen die Milbe messen, und ihnen zeigen, wie sie züchterisch verwertet werden kann. Außerdem werden wir bei bisher weniger gut untersuchten Rassen nach neuen Resistenzmerkmalen suchen. Schließlich widmen sich mehrere Teams auch der Untersuchung, warum unsere Bienen in ihrer Mehrzahl so anfällig gegen die Milbe und ihre viralen Begleiter sind.

Tab 3
Not yet available
Not yet available
Not yet available
Tab 4
La duración del proyecto es de cuatro años, y es poco probable que al final de este período de hibernación se reduzcan las pérdidas a la mitad. En cambio, el proyecto tiene como objetivo crear soluciones sostenibles. Con ésto, nos referimos a soluciones que no sólo se ocupan de nuestro problema principal actual, Varroa, sino también futuras crisis, cuya naturaleza aún no podemos predecir. A fin de responder a todos los escenarios posibles, tenemos la intención de conservar la diversidad y la capacidad de adaptación de abeja Europea. Además, queremos caracterizar esta diversidad, y hacerla accesible a los apicultores. En cuanto a Varroa, el trabajo en relación a la diversidad de abejas se iniciará inmediatamente, porque vamos a cooperar con apicultores en toda Europa para medir la resistencia/tolerancia de sus abejas al ácaro, y les mostraremos cómo se puede valorar a través de la cría. Por otra parte, buscaremos los mecanismos aún desconocidos de resistencia en las subespecies menos estudiadas. Por último, varios equipos de investigación se dedicarán a la importante cuestión de por qué nuestras abejas (en su mayoría) son tan vulnerables a Varroa y sus virus asociados.
La primera razón es que este tema no formaba parte de la convocatoria de la Unión Europea (UE). El dinero de la UE para investigación se otorga exclusivamente a proyectos que específicamente cumplan los requisitos de la convocatoria de la propia UE. El segundo motivo es que Varroa, combinado con viruses, ha sido identificado como un factor eminente en casi todos los casos de aumento de pérdidas de colonias investigados hasta la fecha.
La Universidad del País Vasco (UPV/EHU) es miembro del consorcio SMARTBEES y le ofrecerá apoyo. Además, pronto desarrollaremos el material de formación para los apicultores a través de la cumplimentación del cuestionario SMARTBEES que será distribuido por organizaciones apícolas.
Tab 5
Not yet available
Not yet available
Not yet available
Tab 6
Ένας από τους βασικούς στόχους του προγράμματος SMARTBEES είναι να διευκρινιστεί η παρουσία των τοπικών υποειδών στη χώρα μας και σε ολόκληρη την Ευρώπη. Επειδή το Εργαστήριο μας ασχολείται με την έρευνα σε αυτό το θέμα στην Ελλάδα και τη ΝΑ Ευρώπη παρακαλούμε επικοινωνήστε με τον Καθηγητή Ν. Εμμανουήλ (e-mail) ή με τη Δρ M. Μπουγά (e-mail).
Κατά κανόνα δεν πρέπει να αποδεχθείς αναντίρρητα τους ισχυρισμούς αυτούς. Στις περισσότερες περιπτώσεις οι τοπικές φυλές είναι οι πιο κατάλληλες. Το πρόγραμμα SMARTBEES θα διαφωτίσει αυτήν την πτυχή όσον αφορά την ανθεκτικότητα στο Βαρρόα.
Βέβαια είναι. Υπάρχει η πιθανότητα ωστόσο αυτό το μελίσσι να προέρχεται από γειτονικό μελίσσι το οποίο να μην είναι ανθεκτικό στο Βαρρόα. Η εύρεση ανθεκτικών μελισσιών στο Βαρρόα είναι ένας από τους κύριους στόχους του προγράμματος SMARTBEES. Παρακαλούμε επικοινωνήστε με τον Καθηγητή Ν. Εμμανουήλ (e-mail) ή με τη Δρ M. Μπουγά (e-mail).
Επιζητούμε την ενεργό συμμετοχή στην ανάπτυξη εκπαιδευτικού υλικού για τους μελισσοκόμους, μέσω της ολοκλήρωσης του ερωτηματολογίου στο πλαίσιο του προγράμματος SMARTBEES, που θα διανεμηθεί μέσω των μελισσοκομικών φορέων.
Tab 7
Det första skälet är att detta inte var en del av utlysningen från Europeiska unionen. EU-medel för forskning är definierat i särskilda utlysningar med specifika fokus och skrivs av EU självt. Det fanns alltså inte utrymmer för detta inom SMARTBEES. Ett andra skäl är att Varroa, i kombination med virus, redan har identifierats som en avgörande faktor i nästan alla fall av de förhöjda koloniförluster som undersökts hittills.
Projektets löptid är fyra år och det är osannolikt att vi i slutet av denna period kommer att kunna se en halvering av vinterförlusterna. Istället syftar projektet till att skapa hållbara lösningar. Med detta menar vi lösningar som inte bara hanterar vårt nuvarande huvudproblem, Varroa, utan även beaktar kommande kriser, vars natur vi ännu inte helt kan förutse. Det finns en mångfald av möjliga scenarier och den bästa garantin för att hantera denna osäkerhet är sannolikt att bevara mångfalden bland de europeiska bina. Varje underart eller ras har särskilda anpassningar som kan komma till stor nytta i framtiden.
I SMARTBEES planerar vi att karaktärisera den ovan nämnda mångfalden och göra den tillgänglig för uppfödare. Beträffande Varroa, kommer vår användning av bi-mångfalden att starta direkt, eftersom vi kommer att samarbeta med biodlare över hela Europa för att mäta motståndet och toleransen hos olika bin mot kvalster. Vidare vill vi visa hur man kan validera detta motstånd/tolerans genom medvetet avelsarbete. Dessutom kommer vi leta efter ännu okända resistensmekanismer hos de underarter som är mindre väl studerade. Slutligen kommer flera forskargrupper behandla den viktiga frågan om varför en majoritet av våra bin idag är så sårbara för Varroa och dess virala följeslagare.
I Sverige, som i andra Europeiska länder, har vi fortfarande en lång väg att gå när det gäller motståndskraft mot sjukdomar, i synnerhet gentemot varroakvalster. Ett avelsarbete som stärker motståndskraften är ett mycket viktigt mål för SMARTBEES. I dagsläget ingår dock inte Sverige i det nätverk av test- och avelsbigårdar som byggs upp inom projektet. Dock kan det finnas möjligheter längre fram att koppla på aktiviteter även i Sverige till SMARTBEES. SLUs roll i projektet handlar om att utveckla rådgivningen för en hållbar biodling. Vi kommer bl a att gå ut med enkäter till biodlare. Dessa kommer att skickas till biodlare i hela Europa, dvs även i Sverige. Vi ser därför fram emot en delaktighet i utvecklingen av t ex utbildningsmaterial för biodlare. Följ gärna projektet på vår hemsida och kommentera de resultat som tas fram.
Vi rekommenderar att du väljer den biras som passar dina dragförhållanden bäst och att du, när du väljer, tar hänsyn till vilka raser som används i ditt närområde. De hotade underarterna bevaras bäst i sin naturliga miljö, där de har utvecklats och som de är anpassade till med hänsyn till klimat, födosök och patogentryck. I Sverige handlar det främst om det Nordiiska biet (Apis mellifera mellifera).
Både ja och nej. Idag finns ca 1.000 rena samhällen av denna ras, som nästan var helt utrotad i Sverige. Är du intresserad av att hålla dessa bin bör du kontakta föreningen NordBi som arbetar med bevarandeprojektet. F ör att skapa en större trygghet för rasen på sikt har de skapat frivilliga renparningsområden, reservat, som samtidigt kan fungera som större eller mindre genpooler.
Tab 8
Primul motiv este acela ca prin apelul Uniunii Europene pentru acest proiect nu s-a vizat si aceasta problema. Fondurile UE pentru cercetare sunt acordate in mod exclusiv problemelor adresate prin apelul formulat de UE. Un al doilea motiv este acela ca Varroa in combinatie cu virusurile specifice au fost identificate ca factor major in aproape toate cazurile de pierderi masive de familii de albine.
Durata proiectului este de 4 ani si este improbabil ca la sfarsitul acestei perioade pierderile de peste iarna sa scada. In schimb, proiectul isi propune sa ofere unele solutii durabile. Prin asta se inteleg acele solutii care nu au in vedere doar problema principala - Varroa, dar si crizele care se pot succeda si care inca nu sunt predictibile. Pentru a raspunde diversitatii de scenarii posibile avem in plan sa conservam diversitatea de adaptari specifice diferitelor populatii de albine din Europa. Mai mult avem in plan sa caracterizam aceasta diversitate si sa o facem accesibila crescatorilor de albine. In ceea ce priveste Varroa, utilizarea diversitatii albinelor va incepe imediat deoarece vom coopera cu apicultori din multe regiuni pentru a masura rezistenta/toleranta populatiilor de albine la acarian si cum poate fi valorificata aceasta trasatura prin ameliorare. Mai mult vom analiza aceste mecanisme de rezistenta si la rasele/populatiile mai putin studiate. La final, mai multe echipe de cercetatori vor putea sa raspunda la probleme importante cum ar fi si motivele pentru care majoritatea albinelor noastre sunt atat de vulnerabile la Varroa si la virozele asociate.
Tab 9
Prosjektets varighet er 4 år og det er lite sannsynlig at ved slutten av prosjektet avslutning vil være sterkt redusert. I stedet søker prosjektet å lage bærekraftige løsninger. Med dette mener vi løsninger som ikke bare adresserer vårt nåværende hovedproblem; Varroa, men også nye utfordringer som vi i øyeblikket ikke kan forutse. For å kunne respondere til mangfoldet av mulige scenarioer planlegger vi å bevare mangfoldet av tilpasninger hos de europeiske honningbiene. Videre vil vi karakterisere dette mangfoldet og gjøre den tilgjengelig for dronningavlere. Med hensyn på Varroa vil vi ta i bruk dette mangfoldet umiddelbart fordi vi vil samarbeide med Europas birøktere for å måle bienes resistens mot Varroa og hvordan denne resistensen kan utvikles gjennom avl. I tillegg vil vi se etter til nå ukjente resistensmekanismer hos de mindre studerte birasene. Til slutt vil flere forskningsgrupper adressere spørsmålet for hvorfor majoriteten av våre bier er så sårbare overfor Varroa og de medfølgende virus.
Den første grunnen er at dette ikke var en del av utlysningen fra EU. EU finansiering gis nesten utelukkende til prosjekter som svarer på en spesifikk utlysning fra EU. Den andre grunnen er at Varroa, i kombinasjon med virus har blitt identifisert som en viktig faktor i nesten alle tilfeller av forhøyede bitap.
Vi anbefaler at birøktere med brune bier eller med interesse for å ta vare på de brune biene melder seg inn i Norsk Brunbielag (www )for sammen med andre brunbie birøktere bidra til bevaringen av de brune biene. I SMARTBEES trenger vi birøktere som vil være med å teste brune dronninger. Dette arbeidet gjøres i samarbeid med Norges Birøkterlags avlsarbeid på de brune biene. Ønsker du å bidra som testvert for brune bier tar du kontakt med Bjørn Dahle i Norges Birøkterlag.
Vi anbefaler at du velger den birasen som passer dine trekkforhold best og undersøker hvilke raser som brukes av dine nabobirøktere og hvorvidt du befinner deg i et reinavlsområde som setter begresninger for valg av birase. Innenfor disse rammer bør du vurdere om brune bier kan være et alternativ.
Tab 10
Projekt będzie trwał cztery lata i jest mało prawdopodobne, że na koniec tego okresu straty zimowe pszczół nagle zmniejszą się o połowę. Zamiast tego, projekt ma na celu stworzenie stabilnych rozwiązań. Mamy tu na myśli rozwiązania, które służą nie tylko rozwiązaniu naszego głównego problemu, Varroa, ale także problemów, których charakteru nie można jeszcze przewidzieć. Aby odpowiedzieć na różnorodność możliwych scenariuszy, planujemy zachować różnorodność zdolności adaptacji pszczół europejskich. Ponadto planujemy scharakteryzować tę różnorodność i udostępnić dane dla hodowców. Jeśli chodzi o Varroa, użytkowanie i ocena różnorodnych pszczół rozpocznie się natychmiast, ponieważ będziemy współpracować z pszczelarzami w całej Europie w problematyce oceny odporności / tolerancji ich pszczół na roztocza, i pokażemy im, jak można poprawić te cechy przez hodowlę. Co więcej, będziemy szukać nieznanych jeszcze mechanizmów oporności wśród słabiej zbadanych podgatunków. Wreszcie, kilka zespołów badawczych zajmie się ważnym problemem, dlaczego nasze pszczoły w większości są tak podatne na Varroa i zwiazane z nim zakażenia wirusowe.
Pierwszym powodem jest to, że temat ten nie był przedmiotem zainteresowania Unii Europejskiej. Pieniądze z budżetu UE przyznawane są wyłącznie na badania odpowiadające celom przedstawionym w ramach specjalnych konkursów wydanych przez samą UE. Drugim powodem jest to, że pasożyt Varroa, w połączeniu z wirusami, został zidentyfikowany jako wiodący czynnik w niemal wszystkich przypadkach zwiększonych strat rodzin analizowanych do tej pory.